Möjligheter sedda ur fönstret på en lägenhet vid vattnet
Ibland värker det i hjärtat när man inser att det är dags att gå vidare. Oavsett om det handlar om relationer, jobb eller en plats så kommer det då och då tillfällen i livet då man känna djupt i sitt inre att man måste släppa taget.
Naturligtvis är det alltid förenat med någon sorts smärta. Det är alltid vårt att frigöra sig från det man känner är tryggt – även om det inte är bra för en. Dock finns det alltid ett ljus i tunneln och man börjar ana det så fort man har vågat ta det där steget ut i det okända.
Från en kris till en nystart
Ibland krävs det just blind tro för att man faktiskt ska kunna hitta något nytt. Den där viljan att våga sväva tandlös och inte riktigt veta var gravitationen som ska få en att landa kommer att komma ifrån. Ofta är det från ett oväntat håll, när man minst anar det.
Kanske kan det vara ett eko från den där gången man letade efter lägenheter någonstans långt borta. En intresseanmälan som plötsligt går igenom, långt efter att den skickades in.
Nu finner man ny mark under fötterna igen ute på västkusten. Det kan kännas som en blixt från klar himmel när det väl händer samtidigt som tajmingen nästan skulle kunna vara del av ett manus i en Hollywoodrulle. Livet brukar kunna te sig på det sättet: Det löser sig alltid på något sätt. Dessutom gärna på ett sätt som man minst hade anat att det skulle göra det på.
Kanske är livet ute på någon av Öckeröarna just den nystart som du letar efter.
Att vandra med blicken fäst på horisonten medan du anar Atlantens enorma volym långt därborta… det gör något med själen. Man känner sig inspirerad, liten och samtidigt jättelik på samma gång. Plötsligt har en kris vänts till en möjlighet.
